Den bok jag nu sätter mig ner att skriva måste verka meningslös för många - om jag alls vågar tänka mig, att "många" frå läsa den - eftersom jag alldeles självmant, utan någons order, börjar ett sådant arbete och ändå inte själv är riktigt på det klara med vad avsikten är. Jag vill och måste, det är alltsammans./.../..måste det finnas något som inte tycker det är tillräckligt och som har lett och överblickat ett annat arbete inom mig.
Såhär börjar alltså boken Kallocain. Jag tycker nästan man kan tolka detta som att Karin själv, och inte Leo, vill ge något slags budskap att om hon inte skriver den här boken så tycker något att det inte är tillräckligt. Hon vet inte varför hon skriver den, för det är ingen som har tvingat henne till det, men det är något inom henne som säger att hon borde göra det.
Alla böcker, eller i alla fall det allra flesta, har ett budskap och jag tror att Karins bok kommer ge oss ett stort budskap som är värt att fundera över.
/Rebecka
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar